I ateljén med Meta Isæus-Berlin

Meta berättar om sin soloutställning Vakenbilder - där hon genom nio oljor, installationen Kärleksdrycken samt två bronser gestaltar ett av sina favoritteman – det drömska tillståndet som existerar mellan den inre och yttre världen. Vi pratar bland annat om hur hon arbetar fram sina skulpturer, på vilket sätt verket Kärleksdrycken är förknippad med operor samt varför hon så ofta återkommer till drömmar, sängen och vatten i sin motivvärld.

Text: Malin Ebbing
Foto: Ida Borg och Galleri Arnstedt

I Isæus-Berlins universum befinner man sig ständigt i det där gränslandet mellan fantasi och verklighet och hennes ateljé är inget undantag. Liksom i hennes konstnärliga uttryck är den full av smått surrealistiska detaljer - bland färgtuber och penslar ligger en stor svart hummerklo och på hyllorna trängs figurer av ugglor, taxar med vackra stenar, smycken och olika små objekt som ser ut att komma från 1900-talets början.

-Min identitet är vatten, drömmar och sedan sängen, berättar Meta medan hon gör i ordning te i en stor engelsk tekanna.

Hon fortsätter: Jag söker portaler kan man säga, som jag tycker är jätteviktiga. Det är även därför jag håller på med tarot. Bilder som speglar ens inre är jag intresserad av. Så vad jag än målar så spelar motivet inte så stor roll. Men det bästa är ifall det blir en synergieffekt, så att bilden, hur jag målar den samt vad jag känner blir i ett.

Redan i sina dramatiska installationer under 90-talet var den där drömska undertonen, där allting kunde hända, ett viktigt element och har sedan dess varit en utmärkande del av hennes konstnärskap. Som i den hyllade soloutställningen Nattlogik på Prins Eugenes Waldemarsudde, 2019, där olika hemmiljöer försattes i ett svävande tillstånd.
 
Isæus-Berlin är även en av få kvinnliga konstnärerna som har haft en ”mitt i karriären utställning” på Liljevalchs och det var i denna utställning, Fikla Vrårna under 2006, som hon introducerade sitt måleri till konstpubliken för första gången. 

I sviten målningar till Vakenbilder vill Meta gestalta den underliga sinnesstämningen som uppstår när man ligger vaken på natten och ser olika bilder framför sig. Som i Safety zone där en engelsk bulldogg tittar rakt mot betraktaren med ett sfinxlikt uttryck omgiven av en tuggummirosa matta samt små rökpuffar från en smaragdgrön kamin. I målningen Flora har Meta även lyft in ett fragment från Botticellis Venusmotiv.  

-Målningen Flora är baserad på en av gracerna i Botticellis målning Venus Födelse. Jag har sett den där målningen hela mitt liv och jag tänker att det ingår i temat, det vill säga hur man blandar in konsten i sina vanliga tankar och att allting går in i vartannat. Jag älskade verkligen att måla Floras hår och är väldigt förtjust i just den där nyansen av kopparaktig kastanj. 

Den gåtfulla installationen Kärleksdrycken, som består av ett vinglas fyllt med en röd dryck balanserades på kanten till en träplatta som har hissats upp till taket, är även en spegling av konstnärens enorma intresse för opera. 
 
-Just kärleksdrycken finns ju med i flera operor och är egentligen en vanlig metafor för att en karaktär tillåts att agera utan att ha någon skuld i vad som händer. Det är en igångsättare. Jag tänkte egentligen på Tristan och Isolde eftersom jag älskar opera och älskar faktiskt även Wagneroperor, förklarar Meta.

De två bronserna Förlåt, i form av en vit bullterrier, samt den intagande harren Jag förstår vad du menar är gjutna på Herman Bergman i Stockholm, vilka Meta har samarbetat med genom hela sin karriär.

-Det började med att jag gjorde en drömhare, och sen målade jag en verklig hare, så då ville jag fortsätta på det temat som redan finns i utställningen. I Jag förstår vad du menar ville jag fånga det där mänskliga, att man känner att det är en person där bakom. De där öronen, att de lyssnar, att de är stora och är med. Att det är den som förstår. Den är inte gracil, lite baktung till och med. Jag tycker att den där perfektionen är så tråkigt jag vill ha det där mänskliga i skörheten.

Hur arbetar du rent praktiskt är du tar fram dina skulpturer?
- Jag kör direkt med lera. Tar en rätt stor klump och sedan skär jag fram skulpturen. Just nu var jag intresserad av att modellera upp på ett klassiskt vis, som Rodin, så att man även ser handen. Efter det att leran har torkat gör Herman Bergman en silikonavgjutning. Nästa steg är en förlaga i vax, som jag får titta på och se att den är lik originalet. Slutligen så gjuter de i brons och patinerar den, det vill säga bränner in färg.